Övrigt i hockeyvärlden

Olympiska Spelen

2010-02-21 02:00 #0 av: EvaG

Lite kuriosa om de olympiska spelen och dess historia.

Facklan

Den tänds i soluppgången i Olympia, Grekland, och förs av fackelbärare till öppningsceremonin av spelen. Första fackeltåget ägde rum 1936 när elden togs till Berlin och för vinterspelen 1964. Elden symboliserar strävan efter perfektion, kampen för seger, fred och vänskap.

Fanan

Redan 1910 diskuterade IOK skapandet av en flagga och flera förslag lämnades in, bland annat av den svenske IOK-ledamoten Clarence von RosenSenare "Uppfann" Pierre de Coubertin flaggan som han lät tillverka på varuhuset "Bon Marché" i Paris på Rue de Bac. Flaggan mätte 200 x 300 cm, de olympiska ringarna i sig själv 60 x 206 cm.
Flaggan hissades första gången den 5 april 1914 i Chataby stadion i Alexandria i samband med de Panegyptiska spelen. Den användes första gången i IOK-sammanhang den 15 april 1914 i samband med kongressen på Sorbonne och i Lausanne skedde debuten 5 april 1919 i Casino de Montbenon. Vid OS skedde debuten 1920 i Antwerpen.
Orginalflaggan från Egypten överlämnades 1959 till IOK.

Staden Antwerpen lämnade 1922 i Paris ifrån sig den första flaggan som användes, alltså den som nyttjades vid OS 1920. Den vandrar från arrangör till arrangör och överlämnades från början tämligen oceremoniellt på respektive städers rådhus.

1956 föreslog Finlands Fredrik von Frenckell i Melbourne att den skulle bli en del av det olympiska protokollet och från och med 1960 överlänmnas den vid avslutningen av OS av den arrangerande stadens borgmästare via IOK-ordföranden till nästkommande OS-stads borgmästare.
Oslo-flaggan är vinterns motsvarighet till den från Antwerpen och överlämnades 1954 i Aten till IOK av Oslos borgmästare och accepterades av IOK-sessionen som "officiell vinter-OS-flagga".

Hymnen 

Den nu existerande hymnen föddes inför OS 1896 i Aten och komponerades av greken Spiridon Samaras med text av Costis Palamas. Vid invigningen blev succén så enorm att publiken inte gav sig förrän jättekören och orkestern tagit ett da capo.

Sedan försvann denna hymn totalt. Arrangörerna hade sina egna hymner och det var först 1932 som Bradley Keeler hade sådan framgång att den kom att spelas vid sessionen 1933 i Wien och även i Berlin 1936 där kompositören Richard Strauss sedan fick sin komposition officiellt antagen. Den spelades dock aldrig 1948 och 1950 beslöt IOK i Köpenhamn att inte längre ha någon officiell hymn. Arrangören fick spela vad den ansåg lämpligt.
Den andra oktober 1953 beslöt IOK att arrangera en internationell tävling med 1000 dollar som pris och 387 kompositioner från 41 länder strömmade in. Vinnare blev den polske kompositören Michal Spivak. Hans hymn blev förklarad officiell vid sessionen 1955.

Redan året därpå klagade IOK över de höga kostnaderna när den spelades och 1957 förklarades hymnen som "most unsatisfactory" och det sas att "nobody is pleased with it".
Vid sessionen 1958 i Tokyo hände det sig att japanerna lät en jättekör sjunga Samaras olympiska hymn från 1896 vid sessionens öppning. Det blev en sådan succé att Danmarks IOK-ledamot Prins Axel föreslog den som officiell och det besöt sessionen enhälligt att det så skulle bli.
Den sjungna melodin har kortats ned till 2.38 minuters längd medan den rent instrumentala varianten som regel är något kortare.

Mottot

Citius, altius, fortius (snabbare, högre, starkare) myntades den 7 mars 1891 av dominikanermunken Henri Didon i samband med en prisutdelning i en skola i Arceuil strax utanför Paris i vilken han var rektor.

Han skrev om prisutdelningen i idrottstidningen "Les Sports Athletiques" för vilken han var chefredaktör.
Vid den olympiska kongressen i Paris 1894 använde sig Michel Bréal av mottot (som antagits av kongressen) i ett tal. Märkligt nog har Pierre de Coubertin ändrat den ursprungliga versionen genom att kasta om de två sista orden

Medaljen

De måste vara minst 60 millimeter i diameter och minst tre millimeter tjocka. Ettan och tvåans medaljer måsta vara av silver och ettans medalj måste vara förgylld med minst 6 gram äkta guld.

Eden

Den första olympiska eden fungerade på prov vid mellan-OS i Aten 1906, dock aldrig mer.
Vid sessionen i Paris beslöts den 16 juni 1914 att införa ett officiellt edsvärjan då en aktiv från värdlandet svär eden och samtidigt håller i den olympiska flaggan.

Slutorden "de nos nations" (våra länder) har ändrats till "de nos equipes" (våra lag).
Den förste som svor eden var den belgiske fäktaren Victor Boin.
Det var vid sessionen 1968 i Mexico City som,på förslag av Sovjets Andrianov, införde en liknande ed för OS-funktionärerna. Den svors för första gången den 26 augusti 1972 av den västtyske ryttaren Heinz Pollay.

IOK:s namn

Det officiella namnet var från början "Comité International des Jeux Olympiques. Pierre de Coubertin förkortade i regel i sina tal detta till "Le Comité Olympique".  

Den nu aktuella benämningen "Comité International Olympique" användes förmodligen för första gången i en tidningsartikel den första augusti 1897 i nr 6155 av "Le Petit Havre" när den skrev om avslutningen av den kongress som avhållits i Le Havre.

Olympisk hälsning

Från början fanns inga regler hur de inmarscherande trupperna vid OS-invigningen skulle hälsa. Olika sätt praktiserades men den vanligaste var den romerska gesten med utsträckt arm - det vill säga den som senare blev fascismens hälsning.

Med tanke på detta och en rad demonstrationer vid OS ville den nationella olympiska kommittén i Schweiz 1937 ha en för alla nationer gemensam hälsning vid inmarschen. Inför London 1948 beslöt IOK vid sessionen i Stockholm att alla trupper skulle hälsa med "till höger (eller vänster) se" och salut med nationsflaggan. Det beslöts också att arrangören skulle tillhandahålla alla truppers nationsflaggor av samma format. Tidigare tog varje trupp med sin egen flagga.

Olympic Cup

Denna cup instiftades och skänktes 1906 av Pierre de Coubertin för att delas ut till en instutition eller organisation som utmärkt sig för självständighet och aktivt verkat till den olympiska rörelsens utveckling.

Trofén behålls i Lausanne men den årliga mottagaren får en kopia i form av en silverplakett på en träplatta. den första mottagaren var "Touring Club de France" (vars ordförande Baliff senare blev IOK-ledamot).
Den har deltas ut årligen sedan dess och i Sverige bör det finnas tre exemplar: 1908 - Centralföreningen för Idrottens främjande 1940 - Svenska Gymnastik och Idrottsföreningars Riksförbund (senare RF) 1947 - J. Sigfrid Edström.

Olympisk Dag

En speciell olympisk dag föreslogs den 20 juni 1947 av tjecken Josef Gruss vid sessionen i Stockholm. Beslut fattades sedan vid sessionen i St Moritz 1948.

Portugal och Österrike anordnade redan 1948 en "olympisk dag" och frän och med 1949 rekommenderade IOK en sådan. Någon fast dag finns inte bland annat med tanke på de olika klimatförhållandena. Nu arrangerar omkring 100 nationella olympiska kommittér en olympisk dag

Maskotar

Det är först på senare tid som OS-maskotar förekommer. På sommaren var det 1968 i Mexiko och för vinterspelens del gjorde maskoten debut 1980 i Lake Placid: Här följer namnen på de maskotar som förekommit:

 Mexiko 1968 - en namnlös jaguar.
München1972 - Waldi.
Montreal 1976 - Amik.
Moskva 1980 - Micha.
Lake Placid 1980 - Roni.
Los Angeles 1984 - Sam.
Sarajevo 1984 - Vuchko.
Seoul 1988 - Hodori.
Calgary 1988 - Hidy & Howddy.
Barcelona 1992 - Cobi.
Albertville 1992 - Magique.
Lillehammer 1994 - Kristin och Hakon.
Atlanta 1996 - Izzy.
Nagano 1998 - Snowlets.
Sydney 2000 - Olly, Syd och Millie.
Salt Lake City 2002 - Powder, Copper, Coal.
Aten 2004 - Athenà och Phèvos.
Turin 2006 - Neve och Gliz.

osmaskotar.jpg

Källa: SOK

Sammanställts av av Tatsja på Fotboll iFokus

___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________

Medarbetare på Vilda västern iFokus

Anmäl
2010-02-21 09:32 #1 av: Tatsja

Den maskot jag minns väl, är Micha. Speciellt avslutningen när man såg tåren rinna. Den lever än i mitt minne

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.